onsdag, augusti 08, 2007

Modig.


Spenderade hela Tisdagen i Hufvudstaden med sonen - upp klockan 4´30, tåg i 5 timmar, uträtta ärendet som var upphovet till resan, och sedan gå gå gå i 6 timmar för att sedan ta tåget hem igen.5 timmar till.
Gjorde ju själv samma resa förra tisdagen och var ju dessutom i Sth i början på Juli.
För att sammanfatta så är jag lite mätt på 5-timmars tågresor.

Resan gick bra och vi hade jätteroligt - bra väder, många glassar och många turistdestinationer.
När vi sedan kom hem vid 23-tiden lade sig sonen och jag satte mig, utmattad, vid datorn då jag hörde ett konstigt ljud - ett konstigt prasslande från min tidningsåtervinningskasse.
Väl ute i köket ser jag det jag fruktade.Den levde.Och stor var den.
Jag sprang ut i vardagsrummet och högg tag i min burk med Radar och sprang tillbaka.Väl där gav jag den en rejäl dos från behörigt avstånd för att sedan närma mig, hela tiden med sprayflaskan igång.
Den frustade och kämpade för att komma undan men till sist var den nästan täckt i sprayen.En Gula Sidorna som "råkade" tappas från 1 meters höjd tog hand om resten.

Efter att dels ha släppt Gula Sidorna i huvudet på den och dels ha trampat på den så kände jag mig säker nog att lyfta på katalogen.Den levde fortfarande! Om än inte i många sekunder till.
Jag fösökte se vad det kunde vara men jag har fortfarande ingen aning.Väl nere i toaletten förevigade jag den för att sedan ringa min speciella vän och utbryta ett vildmarkssegervrål.

Äntligen död.

Bild kommer.

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Radar? Radar?? Hur länge har du haft den killermaskinen?

11:27 fm  
Blogger Mr K said...

Sen i Måndags fm, tanken på att komma hem efter min övernattning och möta besten utan någon form av försvar gjorde mig knäsvag ;)

2:12 em  
Anonymous Anonym said...

Jaha! Jag trodde inte det gick att köpa radar längre. Jag trodde det förbjöds typ på nittiotalet.

10:04 em  

Skicka en kommentar

<< Home