Uppdatering.
Jag har varit minst sagt oproduktiv här på bloggen under sommaren och hösten. Ändring på det nu förhoppningsvis.
Jag är normalt sett en mycket pessimistisk, eftertänksam och cynisk människa. Jag analyserar allt och vill gärna se de bakomliggande orsakerna till olika skeenden, och let´s face it - de är oftast inte särskilt nobla eller ädla.
Trots detta är jag en väldigt sorglös person, jag brukar känna att det mesta ordnar upp sig i slutändan - och det gör det ju i stort sett alltid. Jag har ju givetvis problem som alla andra men det brukar inte påverka mig i mitt vardagliga liv eller störa min nattsömn. Jag är en väldigt oledsen person helt enkelt. Har alltid varit.
Men nu.
Det känns som om jag har ett stort hål i magen. Hela tiden. Ibland känns det nästan som om jag vill gråta. För ingenting. Och det hör inte til vanligheterna.
Vet inte vad som är fel.
Men något är det.
Jag är normalt sett en mycket pessimistisk, eftertänksam och cynisk människa. Jag analyserar allt och vill gärna se de bakomliggande orsakerna till olika skeenden, och let´s face it - de är oftast inte särskilt nobla eller ädla.
Trots detta är jag en väldigt sorglös person, jag brukar känna att det mesta ordnar upp sig i slutändan - och det gör det ju i stort sett alltid. Jag har ju givetvis problem som alla andra men det brukar inte påverka mig i mitt vardagliga liv eller störa min nattsömn. Jag är en väldigt oledsen person helt enkelt. Har alltid varit.
Men nu.
Det känns som om jag har ett stort hål i magen. Hela tiden. Ibland känns det nästan som om jag vill gråta. För ingenting. Och det hör inte til vanligheterna.
Vet inte vad som är fel.
Men något är det.
posted by Mr K at 11:55 em
9 Comments:
Kanske måste du inte veta varför. Däremot rekommenderar jag att du lyssnar på det. Kanske visar orsaken sig med tiden?
Det är nog helt sant.
Men det är jobbigt under tiden.
*Klappar snällt på kinden*
Kanske haft för mycket att göra, för många krav under för lång tid? Säger jag, som inte har den blekaste om vad som pågår i ditt liv. Kanske för att jag själv brukar må så då, så där själsligen trött och allmänt skör och lättgråten.
Men fint att du är tillbaka och bloggar lite i alla fall. Har saknat dina texter och bilder.
Det ljusnar så småningom. Och då blir allt ännu bättre än det var innan.
Det är asjobbigt under tiden. Du fixar det, det lovar jag.
Gråt. Högt o länge. Sen kan man andas lite. Innan nästa hink av sorg måste ut.
och lyssna på Nina Simone när hon sjunger så fint för örat ditt..
Jag hade en rolig dröm om dig. Du hette egentligen Birgitta och bakade cheesecake varje dag :)
Tack alla, snällt av er.
Idag är det en lite bättre dag.
Skicka en kommentar
<< Home